Ny snö i natt, men redan på morgonen börjar den töa bort. Sedan flera dagar har termometern fastnat på noll grader. Jag knackar på den som vore den en barometer, men ingenting händer.

Det är som om en disig film sänkt sig för mina ögon. Funderar på om det kan ha med Gyllenkroks alle 20130218glasögonen att göra, så idag har jag beställt tid hos min optiker. Jo, får jag höra, jag behöver nog någon halvdioptri till för att se riktigt klart. Och så lär hon mig en ny metod för att hålla glasögonen rena och blanka. En burk med rengöringsvätska, som man skakar brillorna i.

Stattenavägen 20130218Går hemåt längs Gyllenkroks allé, korsar Stattenavägen. Klostergården hukar i allt det grå. Har det här slasket verkligen gjort sig förtjänt av att kallas årstid? Det är ju ingenting. Förr bodde jag i Västerbottens inland. Där var det vinter. Kallt och besvärligt med all snöskottning. Men ljust! Och möjlighet till skidåkning och pimpling.

Kanske var jag februarideppig då också ibland. Men då hade jag bra motmedel: jobba på för fullt – och rätt vad det var så var det mars! Nu är det bara mörker, slask och D-vitaminbrist. Får försöka ta mig söderut igen, hämta hem lite vår. Har inte svårt att förstå dem som på ålderns höst tillbringar sina vintrar vid Medelhavet.

Dags för hett kaffe och en bra bok. Jag har det bra och ska genast sluta klaga.