Tvättstugeblues

Idag är jag uppe tidigt. Jag har tvättstugan bokad redan klockan 7. Och bara några minuter efter sjuslaget snurrar deIMG_0547 båda maskinerna. Snart dags för morgonkaffe.

Jag tänker på mamma. Och på Ultuna i slutet av 1950-talet. Vi var en stor familj, två föräldrar och sju barn, som bodde i ett av de stora röda trähusen vid åskanten. Ett par hundra meter bort, i backen nedanför oss, låg en gemensam tvättstuga  inrymd i en ekonomibyggnad. Vi fick hjälpa mamma att rulla ned tvätten på en dragkärra. Men sedan ville hon vara ensam några timmar. Jag såg hur hon, nästan i smyg, smusslade ner en bok i en av korgarna. Ofta en diktsamling. Timmarna i tvättstugan var hennes. Någon gång efter nio på kvällen ville hon ha hjälp igen. Femtio år senare drar och viker jag fortfarande lakan, just som mamma en gång ville ha dem.

Jag var nitton år då jag flyttade hemifrån. Till hyresrummet hos fru Möllerwärn på Norbyvägen 59. Där fanns en riktig IMG_0554tvättstuga med separat centrifug och en massiv mangel av äldre modell. Jag älskade att tvätta där! Med anatomiboken i knät och en Dajm som nödproviant.

Jag har  varit i många tvättstugor sedan dess. Men med ökat välstånd och många egna barn flyttade tvätten upp och in i det egna huset. Under många år gick tvättmaskinen och torktumlaren varje dag, som en del av vardagsrutinen. Det blev aldrig riktigt detsamma.

Nu är jag tillbaka där jag började. I min lägenhet på Klostergården finns ingen tvättmaskin. En gång i veckan går jag ner i tvättstugan. Ibland med en bok, men utan Dajm. Och njuter av att se hur rent allt blir! Och känna hur gott det luktar. Och kanske jag stöter på någon av grannarna och får en pratstund. Alla talar om tvättstugekonflikter. Men i den här tvättstugan är snacket avspänt. Häromdagen knackade en granne på och undrade om jag hade en maskin ledig. Han behövde akuttvätta sina arbetskläder.  Det fixade vi förstås. Bra tecken på stämningen när man törs fråga så.

I en av TV:s utfrågningar inför EU-valet undrade en tittare om de olika kandidaterna var beredda att arbeta för att denIMG_0553 svenska tvättstugemodellen, med gemensam tvättstuga, skulle bli norm för hela Europa. Partirepresentanterna såg lite generat på varandra, och något svar hörde jag aldrig. Kanske var det några år sedan de sist besökte en tvättstuga av det slaget.

IMG_0555Allra bäst i de gemensamma tvättstugorna är anslagen. Åh, vad jag tycker om dessa små påminnelser om vårt folkhemsförflutna med dess ständigt pågående undervisning i livskunskap!

En reaktion på “Tvättstugeblues

  1. Vilket fint inlägg, man får minsann lite nostalgi i ögonvrån. Under alla åren när barnen var små och jag hade dagbarn (ibland 11 barn i den lilla fyrarummaren) så hade jag bara den gemensamma tvättstugan i källaren. Tvätten sköttes på helgen när jag bara hade två barn och de fick kånkas upp och ner för alla trapporna tillsammans med tvätten, sen hjälpte de mig i tvättstugan. Tjabolina med sin autism var jätteduktig och gjorde precis det som skulle göras medan Tjabo bara skulle leka och det fick han förstås fast under min uppsikt. Trots att det många gånger var en kamp hela tillvaron på nåt sätt för att få allt att fungera så var det en helt underbar tid. Jag minns alla de där åren med en enorm värme. Och alla barnen i hyreshusområdet och föräldrarna som hjälptes åt att se till varandras barn i lekparken. Minns en gång när jag gick påskkärring med barna och till slut hade med mig nästan hela områdets alla barn vare sig dom var mina dagbarn eller ej spelade ingen roll, vilken härlig känsla på nåt sätt.
    Oj, bäst att sluta nu innan jag blir alldeles toknostalgisk. 🙂

Kommentarer inaktiverade.