I 2020 års utgåva av Uppsala Medicinhistoriska Förenings årsskrift medverkar jag med en artikel som fått rubriken Revolten på medicinkliniken. Den handlar om en incident i december 1964, då jag tillsammans med arton andra studenter vägrade att delta i ett skriftligt slutförhör. Det hela var en protest mot professor Erik Ask-Upmarks agerande under kursen. En tidig studentrevolt, några år före år 1968. Jag har i artikeln utgått ifrån det protokoll som skrevs när vi var kallade till ett förhörsliknande samtal som leddes av universitetets dåvarande rektor, Torgny Segerstedt, och där jag var utsedd att föra kursens talan. En sekreterare stenograferade under sammanträdets gång, så protokollet återger allt som sades i det närmaste ordagrant .
Artikeln är en påminnelse om hur både studenter och medarbetare ibland kunde behandlas både godtyckligt och i det närmaste rättslöst på universitetssjukhusen. Erik Ask-Upmark hade redan tidigare gjort sig känd för sitt agerande, bland annat genom att utestänga en grupp studenter med judisk bakgrund som kommit till Sverige efter kriget. En av dem var Jerzy Einhorn.
I en annan av årsskriftens artiklar skriver Ulf Pettersson om det rasbiologiska institutet i Uppsala som invigdes 1921. Och som inte stängdes förrän 1959, bara några år innan jag började mina medicinska studier.
Men allt i medicinhistorien är inte mörker! För den barnmedicinskt intresserade finns i den innehållsrika årsskriften också en artikel av Bertil Karlmark om den så kallade Credé-profylaxen, som innebar att en droppe silvernitrat droppades i alla nyfödda barns ögon för att förhindra så kallad blenorré, en allvarlig ögoninfektion orsakad av gonorrébakterier som kunde föras över till barnet vid förlossningen om mamman var smittad. Först 1986 avskaffades denna rutin, som dessförinnan räddat många barn från blindhet.
Eva Ahlstén har skrivit en spännande artikel om neonatalvårdens utveckling i Uppsala och bidrar också med en fin runa över min högt värderade barnläkarkollega Ingrid Richter-Thorén som avled i mars 2019, 95 år gammal.
Årsskriften kan i sin helhet läsas digitalt via länken här nedan, där man också kan beställa den i pappersformat om så önskas. Uppsala medicinhistoriska förening är för övrigt nära länkad till Medicinhistoriska Museet i Uppsala som jag haft en del samarbete med i vårt arbete kring sjukhuskyrkogårdarnas historia.
