Vi som får kämpa med vår tro, på Gud, livets mening, jordens framtid och vår egen uppgift i alltsammans, behöver symboler som blir meningsfulla och rum att vila i. Därför blev jag så glad när jag nyss besökte Helsingfors och mina värdar visade mig Kampens kapell.
Kampen är en stadsdel i Helsingfors, inte långt från Centralen. Här fanns för länge sedan ett sandfält som användes för kamper och tävlingar av olika slag - därav namnet. Nu ligger här ett stort köpcentrum och ett resecentrum för buss och tunnelbana. Och i ena hörnet av det stora torget Narinken reser sig sedan 2012 denna märkvärdiga byggnad. Som alltså är ett kapell ritat av arkitekterna Kimmo Lintula, Niko Sirola och Mikko Summanen från arkitektbyrån K2S. Kapellet har redan fått flera priser för sin innovativa träarkitektur. Fasaden består av ribbor av gran, och insidan av ribbor av klibbal.
I kapellet hålls inga gudstjänster eller andra kyrkliga förrättningar. Det ska stå öppet från tidig morgon till sen kväll för den som söker en stunds andakt mitt i steget. Men här finns alltid personal från både kyrka och socialtjänst - den som i enskildhet vill prata med någon en stund ska få göra det.
Jag återvänder också dagen därpå till kapellet, ensam den här gången. Här finns ett nästan magiskt ljus från ovan och en märkligt stilla ro innanför väggarna, trots det larmande torget just utanför.
Ett både kampens och fridens kapell.
Lyckåfestivalen i Blekinge och lyssnade på musik av Beethoven, Hammarklaversonaten med Roland Pöntinen (efter en utmärkt introduktion av Åke Holmqvist) och en av de sena stråkkvartetterna med Kreutzerkvartetten från London.