Boel Westin, ordförande i Alma-juryn, ha just tillkännagett årets Alma-pristagare. Jacqueline Woodson. Ett förvånat sus går genom salongen, biografen Viktor på Filmhuset. Så en artig applåd.

Men Jacqueline Woodson, vem är hon? Jag rannsakar mitt minne. Som tidigare medlem av Almajuryn borde jag förstås ha känt till henne. Men ärligt: Hon är okänd för mig.

Så ger Katarina Kieri en fin beskrivning av Woodsons författarskap. En kort sammanfattning finner du här. Vilken spännande pristagare! Hon är ett stort namn i USA, flerfaldigt prisbelönt. Med ett långvarigt, omfattande och angeläget författarskap bakom sig. Hur kommer det sig att inte någon av hennes böcker finns på svenska? Tre finns på danska ….

Det är inte första gången i Alma-sammanhang som vi fått anledning att fundera över vår hemmablindhet. Men nu hoppas jag förlagen vaknar och att någon ser till att åtminstone några av Jacqueline Woodsons böcker kommer på svenska! För de ämnen hon behandlar är högaktuella, inte bara i USA.

Under det efterföljande minglet berättar en av jurymedlemmarna att hen, liksom flera andra i juryn, inte känt till Woodsons författarskap innan författaren nu blev nominerad. Jag är alltså i gott sällskap. Men efter nomineringen gick det snabbt. Jacqueline Woodson är en av de få, om inte rentav den enda, som fått priset direkt efter den första nomineringen. Normalt brukar det ta flera år för juryn att bereda ett ärende. Men nu måste den ha blivit mer eller mindre golvad när medlemmarna väl började läsa.

Så jag blir förstås jättenyfiken! Bara att försöka få tag på några böcker innan de tar slut. Och som sagt: snabb svensk översättning, tack!

 

Just nu går Barnrätts-Sverige i väntans tider. Kommer det en proposition om att göra barnkonventionen till svensk lag - och när i så fall? Vi är också många som är nyfikna på hur propositionstexten kommer att utformas. Den blir, som jag ser det, lika viktig som själva lagtexten eftersom den säkert kommer att styra det fortsatta samtalet om vilken roll barnkonventionen, och mänskliga rättigheter i stort, ska ha i vårt samhälle. Det samtalet pågår redan för fullt. Alla vi som deltar i debatten vet att de här frågorna verkligen inte är så enkla som de kanske först kan tyckas.

Nu är det i och för sig ingenting nytt. Under de snart femtio år som jag själv varit aktiv i debatten om barnets rättigheter har jag mött många argument och även direkta invändningar som tvingat mig att tänka efter en gång till. Och sådant är alltid bra.

Några av dessa invändningar fick bli utgångspunkten när tidningen Uppdrag Mission bad mig skriva en krönika till ett temanummer om barn. Det aktuella numret har nu kommit ut, och du kan läsa både min krönika och det övriga innehållet genom att klicka på länken här nedan.

Uppdrag Mission nr 2 2018