Idag är det samernas nationaldag. Jag brukar nämna om den här på bloggen, men i år känns det extra viktigt att vi alla är med och firar. För att det är en härlig dag! Och som en solidaritetshandling.

Under den gångna invigningshelgen för Kulturhuvudstadsåret i Umeå fanns ett inslag kallat Sápmi Day. Det fick avbrytas i förtid sedan de medverkande samerna blivit kränkta. Rasistiska glåpord haglade över dem - se t ex här. Och det var tyvärr ingen engångshändelse. Vi som antingen bor i norra Sverige, eller (som jag) ofta vistas där, vet att trakasserier mot samer eller mot den samiska saken inte är så ovanliga. Ett annat aktuellt exempel är vandaliseringen av skyltarna med samiska ortnamn.

För ett år sedan disputerade Lotta Omma i Umeå på en avhandling med titeln Ung same i Sverige - Livsvillkor, självvärdering och hälsa. I den blir bilden tydlig. Samiska ungdomar blir ofta utsatta för händelser som gör att de känner sig kränkta och etniskt diskriminerade, vilket i sin tur leder till ångest, depression och en klar höjning av antalet självmordsförsök. Läs gärna mer om avhandlingen här, där du också kan ladda ner den i sin helhet.

Och nu driver Sverigedemokraterna en kampanj där man vill ta ifrån de renskötande samerna deras privilegier - se t ex här. Verkligen ett fiske i våra mest grumliga vatten. Som tur är lär väl inget av de övriga politiska partierna nappa på den kroken. I bästa fall kan de kanske tvärtom se SD:s initiativ som en påminnelse om att det är hög tid för Sverige att skriva på ILO:s konvention om urfolkens rättigheter. Att vi ännu inte gjort det är en skamfläck, som allvarligt minskar vår internationella trovärdighet när det gäller arbetet för mänskliga rättigheter.

Men idag är det nationaldag. Låt oss fira den i glädje över att vi har en så livskraftig och berikande samisk befolkning och kultur i vårt land. Vi behöver den mer än någonsin.