På Pressbyrån igår kväll. Två tjejer möts och kramar om varandra. ”Men Grattis! Hur känns det att vara 30?” frågar den ena. ”Helt okej”, svarar den andra. ”Synd bara att man ska behöva bli äldre just på sin födelsedag.”

Min första tanke: Om det bara vore på födelsedagarna…

Min andra, eftertanken: Åh, ni är fortfarande i en ålder då tidslinjen ser rak ut. Då man tycks bli äldre för varje år. Men allt förändras. Så småningom börjar linjen kröka sig. Till en cirkel. På väg tillbaka mot barndomen igen. Den andra.

Kanske möts vi nånstans längs vägen. ”Hur känns det att vara…?” frågar du. ”Helt okej”, svarar jag. ”Äger tiden.”