Nu är den ute, min nya bok! Den har fått titeln Vid orgeln Diderik Buxtehude och

är utgiven på Artos förlag. Det handlar alltså om en tonsättarbiografi, men jag har försökt skriva den på ett språk som kan göra den intressant för en bred läsekrets. Diderik Buxtehude är en spännande person väl värd att lära känna lite närmare. Hans livsöde fängslar åtminstone mig och hans musik är helt underbar.

Jag lärde känna Buxtehudes musik redan i tonåren, då jag var orgelelev till Per Erik Styf i Trefaldighetskyrkan i Uppsala. Boken är också tillägnad minnet av Per Erik, ”Guds egen speleman” som pappa brukade kalla honom. Jag skrev om honom här i samband med hans död för snart tre år sedan.

Diderik Buxtehude föddes i Helsingborg 1637. Hans pappa Johannes var organist i stadens Mariakyrka, men familjen flyttade till Helsingør där Johannes nu blev organist i Sankt Olai kirke, nuvarande domkyrkan. Diderik lärde sig spela orgel där, fortbildade sig i Köpenhamn och Hamburg och fick så sin första tjänst i Mariakyrkan i Helsingborg, alltså på pappa Johannes gamla arbetsplats.

Krig pågick mellan Sverige och Danmark, Skåne blev svenskt och Diderik flyttade då - till Helsingør! Där fick han nu tjänst som organist i Sankt Mariæ kirke, en tidigare klosterkyrka som ligger bara ett par hundra meter från

domkyrkan. Under flera år hade familjen Buxtehude en dominerande roll i stadens musikaliska liv. De bodde tillsammans i det så kallade Buxtehudehuset, strax intill domkyrkan. Huset står kvar med en liten minneskylt - se bilden till vänster.

Så flyttade Diderik vidare till sin tredje Mariakyrka, Marienkirche i Lübeck. Där blev han snart vida känd för sitt innovativa sätt att utveckla kyrkomusiken, både orgelmusiken och inte minst den vokala. Legendarisk är den 40-milavandring den unge Johann Sebastian Bach gjorde för att lära av mästaren Buxtehude. Ett par år senare, 1707, var Diderik död.

Jag har följt Diderik i fotspåren och har då både sett och blivit berörd av de dilemman han hamnade i under livets gång, både vad gäller familjelivet och det musikaliska. Läs så får ni se!

När jag skrivit boken har jag haft ovärderlig hjälp av tre framstående organister, Bine Bryndorf, Mats Hultkvist och Robert Bennesh, alla mycket väl förtrogna med Buxtehudes musik. Bine Bryndorf har spelat in samtliga orgelverk av Buxtehude - se här. Kan också avlyssnas på Spotify.

Varför skriver jag en bok av det här slaget? För mig är det ingenting konstigt med det. Musiken har varit min följeslagare under alla år. Och den som känner mitt författarskap vet att jag har skrivit flera böcker tidigare med musikanknytning, till exempel När musiken tystnar, Vemodet mitt i musiken och Det blå arkivet.

Läs gärna om den nya boken på förlagets hemsida, där den också kan beställas. Den finns också både i den vanliga bokhandeln och hos internetbokhandlarna.

Till slut ännu ett musiktips. Jag har ägnat ett helt kapitel i boken åt ett av Buxtehudes märkligaste verk, kantatcykeln Membra Jesu nostri. Den finns i en rad olika inspelningar. Jag tycker mycket om en med Schola Cantorum Basiliensis under ledning av René Jacobs. Kan avlyssnas på youtube - se länken nedan!